A/B-test och Google webbplatsoptimerare – Del 1 Introduktionen för att komma igång
I en artikelserie kommer jag skriva om A/B-test och Googles webbplatsoptimerare. I denna del, del 1 av artikelserien kommer jag ge dig en introduktion till: Vad A/B-test är, Varför man ska A/B-testa och vad Googles webbplatsoptimerare är för något. Till och börja med, så låt oss skilja mellan A/B-test och Google webbplatsoptimerare. A-B test Ett […]
I en artikelserie kommer jag skriva om A/B-test och Googles webbplatsoptimerare. I denna del, del 1 av artikelserien kommer jag ge dig en introduktion till: Vad A/B-test är, Varför man ska A/B-testa och vad Googles webbplatsoptimerare är för något.
Till och börja med, så låt oss skilja mellan A/B-test och Google webbplatsoptimerare.
A-B test
Ett A/B-test är en metod för att testa ett objekt mot ett eller flera objekt och jämföra deras prestation mot varandra. Där prestationen mäts för vilket av objekten som konverterar bäst, eller uppnår det uppsatta målet. Syftet är med A/B-test att kunna testa sig fram till att förbättra vägen för hur en användare uppnår det uppsatta målet. Ett A/B-test sker under samma tidsperiod och under samma förutsättningar för de objekten som testas.
När det gäller marknadsföring på internet så brukar man vanligen testa exempelvis: webbsidor, hela webbplatsen, e-mail och annonser. A/B-test är även känt som eng. “Split testing” och eng. “Bucket testing”. Man brukar även prata om konverteringsgrads optimering (eng. Conversation rate optimization eller CRO). Jag kommer fokusera på A/B-test för webbsidor och därför ser vi förklaringen ovan med ett objekt som en webbsida. När det är fler än en alternativ webbsida, så brukar man även använda benämningen A/B/N-test (eller i varianten A/B/Z-test).
Varför är det viktigt att A/B-testa?
Utan att A/B-testa vet man aldrig innan hur prestationen förändras för uppnådda mål av besöken eller konverteringens påverkan vid förändringar på webbplatsen. Man kan anta/gissa att konverteringen kommer bli bättre efter förändringen. Men det går inte att veta om det verkligen blir så och med hur mycket förbättring det har resulterat. Dessa hypoteser som man har om vilka förbättringar man kan genomföra på webbplatsen är därför viktig att testa så de faktiskt går att mätas.
Visar det sig att förändringen påverkar konverteringen negativt så innebär det att man kommer minska antalet utförda mål och i en e-handelsbutik skulle detta innebär att genomförda transaktioner minskar (intäkterna minskar). Utöver att konverteringsgraden går ned så innebär oftast förändringar även en kostnad i sig. I de fall där förändringen påverkar konverteringen negativt behöver förändringen inte nödvändigtvis ses som en bortkastad aktivitet. Detta därför att man kan ta till sig den kunskapen om att den förändring man gjort inte är det som påverkar besökarnas konverteringsgrad positivt.
Visar det sig att förändringen påverkar konverteringen positivt så är man på väg åt rätt håll och antalet utförda mål ökar.
Med ett A/B-test eliminerar man åsikter, gissningar och kan ta beslut på fakta. Vilket i sig kommer att minska webbsidans CPA (eng. Cost Per Acqusation, sv. Kostnad per förvärv). Vad jag vill uppmärksamma om CPA är att all trafik in till sidan är inte gratis. Detta kan vara exempelvis genom annonser som trafiken kommer in till sidan och då är det viktigt att man har en hög konverteringsgrad på just denna trafik. Besökarna kommer bli mer tillfredsställda med tjänsten desto lättare en besökare kan uppnå målen.
Allt annat än att inte A/B-testa sina förändringar är egentligen dumt då “allt går att A/B-testa” och förändringar kan bli kostsamma men också väldigt gynnsamma.
Andra företag som A/B-testar
Några exempel på större företag som kör kontinuerliga A/B-tester är Amazon.com, BBC, eBay, Google och Microsoft. Amazon är vanligen ett exempel som omnämns gärna i flera exempel på A/B-tester som de gjort. Att A/B-testa är en kontinuerlig aktivitet som aldrig egentligen har ett slut då variablar som har påverkan för konverteringen förändras med tiden.
Googles webbplatsoptimerare
Googles webbplatsoptimerare är kanske i Sverige även mer känt som under det engelska namnet Google website optimzer och förkortat GWO (För läsbarhetens skull så kommer jag använda förkortningen GWO). GWO är ett gratis verktyg från Google för att kunna utföra A/B-tester på ett webbplatsinnehåll. Vad GWO gör är att aggera som en “motorn” till att kunna möjliggöra A/B-testerna tekniskt sett och ge rapporter över testerna som körs i realtid (med en viss fördröjning).
GWO är utvecklat av marknadsförare för marknadsförare så kunskaperna för att kunna använda sig och förstå verktyget tekniskt sett är låg. Men det krävs ändå teknisk implementation på webbplatsen för att man skall kunna göra ett A/B-test. Detta kan man antingen göra själv om man har kunskaperna eller be sin webbplatsadminsitratör eller plattformsleverantör implementera efter anvisningar. Beroende på vilken typ av A/B-test man väljer att genomföra så är det varierande för hur mycket tid det tar att genomföra. De allra enklaste A/B-testen tar generellt väldigt kort tid att starta och har man åtkomst till att göra detta själv med ett litet underlag så tar det bara några minuter.
Men innan man kör igång ett A/B-test i GWO så bör man veta vad man skall ändra på och detta utifrån de hypoteser man har eller genom hjälp av en konverteringsstrateg, dvs underlaget för testet.
Andra optimeringsverktyg
Vist finns det andra verktyg utöver GWO. De jag skulle rekommendera i sådana fall att kolla då på är AB Tasty och Visual Website Optimizer. Dock är dessa två inte kostnadsfria. De är välutvecklade och har mycket användarvänliga gränssnitt. Jag kan tycka att GWO ligger på efterkälken när det gäller gränssnittet och genomförandet. Dessa två verktygen har sin styrka i användarvänligheten för gränssnittet vid implementation och genomförande av A/B-testet.
Nu har jag gett dig förhoppningsvis en bra introduktion till A/B-test och Googles webbplatsoptimerare. Det finns än mycket kvar att ta del utav men det kommer i uppföljande artiklar. I nästa artikel kommer vi kolla mer på GWO, vilka typer av A/B-test som finns att göra och hur det fungerar i praktiken.