Genväg till bättre målgruppsanalys

Det finns olika sätt att definiera en målgrupp. Dels brukar man prata om den “formella målgruppen”. Där talar man om demografiska fakta såsom ålder, kön, inkomst, utbildning och bostadssituation. Dels pratar man om den “funktionella målgruppen”. Där handlar uppgifterna istället om intressen, vanor, livsstil, mål, värderingar, behov och så vidare. Information om båda dessa aspekter […]

Publicerat
Inlägg Analys

Det finns olika sätt att definiera en målgrupp. Dels brukar man prata om den “formella målgruppen”. Där talar man om demografiska fakta såsom ålder, kön, inkomst, utbildning och bostadssituation. Dels pratar man om den “funktionella målgruppen”. Där handlar uppgifterna istället om intressen, vanor, livsstil, mål, värderingar, behov och så vidare. Information om båda dessa aspekter är grymt bra att skaffa sig när man gör en målgruppsanalys.

 

Utöver ovanstående aspekter finns det dock ett analyserande verktyg som bättre än de flesta får oss att förstå vad det är vi egentligen vill målgruppen. Ett gott råd är att alltid svara på nedanstående frågor innan ni börjar formulera ert budskap eller landa ert koncept: Vad vill vi att målgruppen ska:

1) veta 2) tycka/känna 3) göra

 

För att enklare illustrera hur det funkar tänker vi oss att vi tillsammans driver en bilfirma. Vi ska göra en annons för en viss del av vår verksamhet. Vad vill vi nu att målgruppen ska veta, tycka/känna och göra?

 

Veta

Formulera vad målgruppen måste veta. Håll det till det absolut viktigaste och prioritera hårt. Ju fler saker ni försöker klämma in, desto mindre uppmärksamhet får varje sak.

 

Exemplet: Det vi verkligen vill att målgruppen ska veta är att vi faktiskt erbjuder den billigaste versionen av tjänsten. Om de hittar ett billigare pris någonstans vill vi att de ska veta att vi då kommer matcha priset. Detta skulle till exempel kunna resultera i att den huvudsakliga texten i annonsen kommer handla om det billiga priset.

 

Tycka/känna

Under denna punkt skriver ni vilka känslor ni vill skapa hos mottagaren. Vad vill ni att de ska tycka och känna? I början kan det vara svårt att dra gränsen tydligt mellan veta och tycka/känna, men tänk såhär: Hårda fakta och tydlig information ska stå under “veta”. Här under “tycka/känna” platsar “mjukare värden”.

 

Exemplet: Vi vill att målgruppen ska känna att vi bryr oss om dem som kund. Bara för att vi är billigast betyder inte det att det kommer vara dåligt. Vi vill att de ska få känslan av att vi är ett litet företag som drivs med en familjär ton, och att om de skulle vara missnöjda så kommer familjeföretaget sluta upp för att lösa situationen.

 

Göra

Här har det blivit dags att sätta ord på vad det är ni vill att målgruppen faktiskt ska göra. Vad är er “call to action”? Ju tydligare ert göra är, desto bättre chans har det. Även här gäller det att prioritera hårt. Bäst är om ni bestämmer er för ett huvudbudskap som får hela fokuset. Visst kan man jobba med stöttande budskap men då är det mycket viktigt att dessa är sekundära och verkligen inte tar fokuset från ert huvudbudskap.
Exemplet: Vi vill att målgruppen ska köpa tjänsten av just oss. Man skulle kunna tänka sig att det tydliga “göra:t” blir att vi pushar att de ska komma förbi med sin bil. Eller så skapar vi ett “göra” som även bär med sig “tycka/känna”-inriktningen. Exempelvis skulle bildmaterialet kunna involvera ett barn och copyn skulle kunna bli något i stil med: “Ring min farbror Kalle och boka din tid – han kan allt om bilar!”