60.000 statliga jobb kan automatiseras – gör det
Sverige bygger ut byråkratin i rekordfart samtidigt som AI redan kan automatisera stora delar av statens administration. I stället för att skydda arbetsuppgifter bör vi frigöra tiotusentals tjänster och omfördela resurserna till kärnvälfärden. Frågan är inte om byråkratin kan automatiseras – utan om vi vågar göra det.
Sverige anställer 22 nya byråkrater om dagen. Timbros färska rapport visar att den statliga administrationen vuxit med 70 000 personer sedan 2008. Bara under 2024 tillkom 8 000 nya tjänster. Varken Norge, Danmark eller Finland uppvisar något liknande.Sverige sticker ut, och inte på det sätt vi brukar vilja.
Låt mig säga det som ingen i debatten säger rakt ut: en stor del av dessa människor administrerar administration. De samordnar samordning, granskar granskningar, skriver underlag till underlag. David Graeber kallade det bullshit jobs: arbete som de som utför det själva misstänker saknar mening. I Sverige har vi gjort det till arbetsmarknadspolitik.
Staten har blivit en osynlig medborgarlön, maskerad som nödvändig byråkrati. Vi skyddar arbetsuppgifter istället för människor. Det är inte värdigt dem som utför jobben, och det är inte hållbart för dem som finansierar dem.
Samtidigt har agentekonomin redan anlänt. En AI-agent är inte en chatbot. Den utför mål autonomt: analyserar, beslutar, verkställer i kedja utan mänsklig handpåläggning. Spotifys nya vd och teknologichef Gustav Söderström har berättat att deras främsta kodare inte skrivit en rad kod sedan december. Agenter gör det åt honom. Om AI redan producerar kod i världsklass, vad säger det om statliga handläggningsärenden?
Alan Turing Institute visar att 84 procent av repetitiva transaktioner i brittisk statsförvaltning är automatiserbara redan idag. Överför det till svensk kontext och uppemot 60.000 administrativa statliga tjänster kan transformeras. Det motsvarar en årlig kostnad på över 40 miljarder kronor. Det räcker för att anställa 40.000 sjuksköterskor, lärare och poliser.
Sverige står inför en demografisk verklighet där färre ska försörja fler. Vi har inte råd att placera tiotusentals välutbildade akademiker som mänskliga routrar i administrativa system medan välfärden kollapsar. Det finns inget tredje val. Antingen automatiserar vi byråkratin, eller så tvingas vi skära i kärnvälfärden. Agenter eller nedskärningar.
Regeringen behöver göra tre saker, och göra dem nu:
1. Erkänn verkligheten. Säg det högt: majoriteten av statens administrativa funktioner kommer att automatiseras inom tre till fem år. Inte av ideologiska skäl, utan av teknologiska. Den som säger det först äger frågan. Den som väntar äger problemet.
2. Skapa en nationell testbädd. Välj en myndighet och automatisera minst 50 procent av enkla ärenden inom 24 månader. Bygg den på svensk infrastruktur för att säkra vår datasuveränitet. Mät allt. Publicera allt. Omfördela personalen till komplexa fall som kräver mänskligt omdöme och rikta frigjorda resurser till vård, skola och omsorg.
3. Tolka AI Act offensivt. Sverige ska inte bryta mot EU:s regelverk, men vi måste vägra den svenska fällan att överimplementera. GDPR har efter snart ett decennium kostat miljarder i juridiska utredningar och förlorad innovation, och fortfarande vet ingen riktigt vad som gäller. EU:s AI Act riskerar att bli nästa pappersprodukt: fler jurister, fler kontrollanter, mindre innovation.
Vi har inte tid att vänta på att Bryssel ska bestämma tempot för svensk välfärd.Vi ska inte avskeda människor. Vi ska avskeda arbetsuppgifter som aldrig borde ha varit mänskliga. 60.000 begåvade personer sitter fast i arbete som algoritmer gör bättre. Det är slöseri med mänskligt liv.
Arash Gilan, författare och entreprenör
Först publicerad hos Dagens Industri
