Apparnas Planet är här – vad är då människans, företagens och ledarskapets roll i en digital värld?

I början av 1500-talet målade konstnären Michelangelo Buonarroti ”Adams skapelse” i takfresket i Sixtinska Kapellet. Inte visste han att det skulle bli en av de mest kända bilderna i mänsklighetens historia. När Michelangelo fick i uppdrag att måla tavlan av påven Julius II var målet att fånga skapelsen, ett mästerverk som han målade helt utan assistans, där Adams hand, människan, får liv genom att beröra Guds hand. Men flera hundra år senare kom en upptäckt som många inte sett tidigare.

1990 lanserade Dr. Frank Lynn Meshberger en teori om att det som i flera hundra år setts som Gud kanske är något helt annat, att det finns ett gömt budskap. I bilden som länge setts som Gud och änglarna så ser man tydligt formen av en mänsklig hjärna. Men vad betyder det? Upptäckten är fascinerade och tolkningen är som i all konst upp till betraktaren. Vad menade egentligen Michelangelo? Kan det vara så att det som är ”Gud” egentligen är vårt intellekt? En resa mot vår inre röst?

Drygt 500 år senare står mänskligheten återigen vid en brytpunkt. Guds hand är dock, genom en teknologisk evolution mänskligheten aldrig tidigare skådat, nu ersatt med en robothand. Denna gudomliga hand lämnar inget och ingen oberörd. Vi är i en tid där bransch efter bransch känner av följande i en svepande fart:

• Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras.
• Allt som digitaliseras kan kopieras.
• Allt som kopieras, sjunker i värde.

Det tog telefonen 75 år att nå 50 miljoner användare och för Pokemon Go tog det bara 19 dagar. När så sker söndras sedan länge cementerade sanningar. Vad är då sant, mänskligt och äkta? Vad händer med det icke-digitala? Vad är det vi söker när vi strävar efter artificiell intelligens? Och kan det vara så att vår strävan efter robotiseringen och artificiell intelligens är en resa om att hitta oss själva, vilka vi är och vilka vi är menade att vara? En ständig jakt efter brytpunkten mellan mänsklighet och gudomlighet. En paradox som kanske aldrig riktigt kommer att gå ihop. Vi har en framtid som utan tvekan handlar om människa och maskin som behöver leva i symbios. Men vad är en människa och vad är maskin när dessa två successivt växer samman?

Tekniken ger den förlamade möjligheten att gå igen, den blinde får synen åter, den döve kan höra igen och den ensamme får en närhet till någon eller någonting. Artificiella armar, ben, syn- och hörsel-inplantat ger likt roboten möjligheter som vi tidigare inte haft. Och successivt suddas gränsen mellan människa och maskin ut. Det som anses mänskligt idag är per definitionen inte det som kommer anses som mänskligt i morgon.

Frågan är dock varför detta sker och hur vi kommit hit? Vad är det vi egentligen söker och vad är det vi vill skapa? Människans evolution kan i mångt och mycket hittas i skrifter genom historien. Låt oss välja en av de mer kända; Adam och Eva från Första Moseboken i den kristna bibeln.

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord…Gud sade: ”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.” Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem.  Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.”

Är det där vi är? Människans evolution är konstant och handlar ytterst om att bli sin egen Gud. Det blir vi genom att återskapa oss själva, för då kan cirkeln bli sluten. Historiskt har vi skapat liv, reproducerat oss och fört det genetiska och sociala arvet vidare – generation efter generation. Vi är genetiskt programmerade av andra, men har nu nått punkten då vi kan programmera oss själva. Vi skapar vårt eget liv och är fria att bestämma och göra det vi vill, när vi vill och hur vi vill. Är det drömmen, är det dit vi vill? En artificiell miljö där vår digitala själ aldrig dör och kan kommunicera med alla generationer efter oss? Att inte behöva tänka, välja och tycka, utan att leva, känna och må i en miljö kan vara ett paradis för en del. Är det liv?

En ständig jakt efter individualisering och ett ständigt sökande efter det man inte har. I en värld då vi har allt, blir det vi inte har oändligt attraktivt. Jakten efter det vi ännu inte har är människans största gåva och börda. En välsignelse och en förbannelse. Vi vill alltid ha det vi inte har. Vi nöjer oss aldrig. Vi vill alltid mer och vi har fått mer. Men frågan är var gränsen går, eller om den ens existerar.

Men samtidigt, i en värld där allt fler möten blir allt mer digitala, tenderar det mänskliga mötet att bli desto viktigare. Banker, hotell och butikskedjor tränar alla sin personal i att bli magiska i kundmöten eftersom det är där man får chansen att göra skillnad – människor emellan. För oavsett vad den mest digitalt törstande än säger, så är vi människor fortfarande människor av kött och blod. Sakta men säkert börjar det gå upp för världen att det som teknik, robotar, algoritmer och mjukvara inte kan ersätta – det djupt mänskliga, faktiskt stiger i värde. Därmed får vi en fjärde sanning;

• Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras.
• Allt som digitaliseras kan kopieras.
• Allt som kopieras, sjunker i värde.
• Allt som inte kan digitaliseras, stiger i värde.

I vår nya bok Apparnas Planet söker vi efter den magiska brytpunkten mellan människan och maskin. Vi utforskar det faktum att människa och maskin kommer leva och samexistera i symbios med varandra i framtiden som väntar. Människan klarar sig inte utan maskinen och vice versa, vi har olika uppgifter och är bra på olika saker. Det gäller att först förstå och därefter göra allt vi kan för att kapitalisera på våra komparativa fördelar.

Detta är en tid då analogt födda bolag som H&M och IKEA gör allt för att bli digitala, och digitalt födda bolag som Amazon och Alibaba gör allt de kan för att bli analoga genom etableringar av fysiska butiker. Sanningen är dock inte antigen eller – den är både ock – och de som lyckas hitta brytpunkten mellan digitalt och fysiskt kommer hitta gnistan i kundupplevelsen. Det är där kunden vill vara och det är så kunden vill bestämma – vad den vill, när den vill och när den KÄNNER för det.

Läs mer om boken på www.apparnasplanet.se

Krönikan publicerades först hos Dagensmedia.se