Vad handlar hypen Clubhouse om egentligen?

Första gången jag läste det där som ung förstod jag inte mycket av det, men efter att ha läst om boken efter att jag fyllt 35 så slog det mig hur sant det var. Det vi föds med i våra liv blir en del av hur vi förhåller oss till världen. Teknik vi kommer i kontakt med mellan 15 och 35 är en spännande och viktig del av vår karriär, men efter 35 så händer det något. Man blir kanske för att uttrycka det milt lite konservativ. Man är inte lika på, och är lite mer återhållsam med vad man lägger sin tid på. Mycket på grund av att man har sina vanor, man vet vad man gillar och inte gillar, och man vill inte besväras med för mycket nya saker. Jag kan vara ärlig med att TikTok inte är någon grej för mig. Jag har appen, jag studerar fenomenet för att förstå samtiden, och jag finns där för att ha koll på vad som sker i mina barns värld. Sen vet jag att det är en fenomenal plattform för annonsering, i synnerhet för att nå unga kvinnor, men jag är inte fast likt jag är i Twitter som jag upptäckte vid 25.

Första gången jag hörde om Clubhouse sommaren 2020 så var jag inte så imponerad. Lite nonchalant tyckte jag namnet var töntigt, och jag besvärade mig inte med att sätta mig in i ännu ”en app som ska revolutionera världen”. Hösten 2020 dök den dock upp lite mer i min sfär, appen har blivit en Unicorn (värderad till över 1 miljard dollar) och nu i januari 2021 började det att explodera även i Sverige.

Vad är då Clubhouse? En del säger Twitter i ljudform, andra säger en digital hemmafest, och en tredje säger helt enkelt att det är en ljud-chat. Clubhouse har likt exklusiva klubbar marknadsstrategin “invite-only” och blir det tillräckligt hajpat är det den bästa formen av marknadsstrategi för en lansering. Lyckade exempel på detta som ni kanske minns är Gmail, men även Spotify. Att appen växer explosionsartat just nu i hela Asien, men i Kina i synnerhet. Där skedde tillväxten främst för att man initialt kunde prata öppet om saker där, och inbjudningarna såldes då efterfrågan var stor. Men begränsningar har tyvärr redan införts i Kina nu, och appen går mot att censureras helt och hållet. För att beskriva Clubhouse skulle jag förklara den som en sorts exklusiv live-podd, där värdar diskuterar ett ämne eller en intervju likt den Elon Musk ställde upp och var med i. Man kan följa personer, men också ämnen. Och desto fler man följer och intresserar sig för, desto smartare rekommendationer får du kring samtal att ta del av. Nackdelarna med Clubhouse idag är att allt måste vara live. Där ställer faktumet att vi lever i olika tidszoner till det, och för oss är de flesta sändningarna från USA är svåra att ta del av. Då allt är live finns heller inget heller “on-demand” utan samtalet försvinner om de inte spelas in och läggs upp på exempelvis Youtube. Men jag tror att den funktionen kommer att komma, där man kan dela konversationer som är öppna. Numera är jag riktigt fast och tycker verkligen om appen. Här om dagen så inbjöds jag att diskutera böcker, Kina och AI med Ebba Busch och Ulf Kristersson, och just sådant är ju charmen med sociala medier. Den gör världen liten och tillgänglig. Plötsligt kan jag få kontakt med kända personer eller de med makt, snabbt och enkelt.

Clubhouse har idag 15 februari 2021 över 6 miljoner användare och växer snabbt, inte minst bland vuxna, till skillnad från TikTok som växer främst i en yngre målgrupp. Från den 9 februari 2020 till 15 februari har användarantalet stigit med 4 miljoner. Grundarna skrev nyligen i en bloggpost att målet för 2021 är att göra appen tillgänglig och öppen för alla. Gällande annonsering kommer nog erbjudandet vara likt det för poddar, men frågan är vad som kommer hända framgent med plattformen? Det vet förstås ingen – kanske är det bara en hajp som dör. Men det som intresserar mig mer är ljud som fenomen i sig, och hur det kan bli ett socialt medie. Redan 2018 skrev jag en krönika om att röst kommer att vara väldigt undervärderat den kommande tiden och jag står fast vid det. Röst är ett fenomenalt medium som är perfekt för vår multitaskande tid, där jag kan diska, laga mat, gå på toa eller ta en promenad och ändå ta del av content. Ingen behöver se mig, jag behöver inte tänka på hur saker ser ut utan bara delta med min röst.

En annan aspekt av röst som medium på en social plattform är det faktum att det är betydligt svårare att vara ett troll. Vi människor tenderar att vara mer elaka bakom tangentbordet än när vi ska säga något direkta till varandra. Jag har som ni kanske förstått nu en enorm tilltro till röst som medium, i smarta högtalare, poddar och numera också i sociala medier. Ljudrevolutionen är här och har i min mening bara börjat, och Clubhouse är bara ett första smakprov på det.