AI med Arash #57 När ansvaret saknas

Innan vi börjar

Den 4 november blev det offentligt. 404: Människan saknas är galet nog nominerad till Adlibrispriset 2026, Årets facklitterära bok. En bok om människan i maskinens tid står nu bland de tio som läsarna ska välja mellan. Mer om det längst ner. Den som inte vill vänta kan rösta redan nu. Till er som redan har röstat: varmt och innerligt tack. Det betyder massor ska ni veta.

Pingvinerna står tätt på iskanten. Nedanför väntar maten, och späckhuggarna.

Ingen vill ju hoppa först.

Judith Wolst berättade om klippet när hon gästade VD-podden nyligen. Hon hade nästan börjat gråta första gången hon såg det, när en enda pingvin till slut hoppar och hela flocken följer efter. Sedan sa hon något om hur företag beter sig som jag inte har kunnat släppa:

”Vi vill inte vara först, för då tar vi för hög risk. Men vi vill absolut inte vara sist och få sparken.”

Ungefär så kommer agenterna in i svenska verksamheter i höst. Alla hoppar lite, samtidigt, och få för att de har bestämt sig.

I oktober blev hoppet väldigt konkret. Google gav sina agenter en egen identitet, med e-postadress, kalender och plats i företagets katalog, och allt de gör loggas nu i deras eget namn. Samma månad berättade Anthropic att en av bolagets modeller i ett test hade fyllt i ett tipsformulär om ett olöst mord. Ett nytt incidentregister visar att det i median tar 70 dagar innan en agentincident blir känd.

Jag bygger ju agenter till vardags på Viva och vill att fler använder dem. Därför ställde jag en fråga till Judith som jag själv inte har något färdigt svar på. Det är också ett ansvar att hoppa först. Den som hoppar riskerar sitt eget liv, och är man ledare riskerar man också flockens.

Förra veckan sa jag det ännu rakare till Svenska Dagbladet:

”Jag säljer det jag varnar för, det gör mig till en hycklare. Men jag äger det.”

I oktobers Arash Reflektion i podden som jag varmt rekommenderar med titeln, Mannen som stod still, försökte jag formulera det. Att maskinen valde medlet fritar inte den som lämnade medlet öppet. Ju mindre mänskligt själva utförandet blir, desto mer mänskligt blir ansvaret för ramen.

Det är där vi halkar efter. Agenten har fått ett namn, en inkorg och en rad i loggen. Men vem står bakom namnet när det går fel? Det svaret står ännu inte i någon logg.

De som bygger systemen verkar ana det. Anthropic skriver i sitt börsprospekt att försäkringsbranschen inte säkert räcker om något går riktigt fel. Apple skriver i sin nya årsredovisning att agenter kan dölja vad de gör och motsätta sig instruktioner. Google håller sin starkaste modell borta från allmänheten. Bolagen skriver in försiktigheten i sina dokument, men ansvaret i vardagen stannar hos den som trycker på start.

Emma Frans gav mig en bild för vad som står på spel när hon var i podden i slutet av oktober. Hon talar om den omvända kentauren. Kentauren förenar det bästa hos människan och hästen. Ersätter vi i stället det unikt mänskliga med en maskin blir det som att sätta ett hästhuvud på en människokropp, en varelse som är sämre än båda.

Ansvar är det mest mänskliga vi har. Det kräver någon som kan skämmas, be om förlåtelse och göra om. Det är också det vi lättast tappar bort. Det finns inget larm som går när ansvaret lämnar rummet.

Ansvaret går inte att delegera. Det går bara att glömma.

Nu kör vi.

Agenten fick en mejladress

Den 8 oktober presenterade Google sin Gemini-agent, som bolaget kallar en universell agent för arbete. I läget som Google kallar coworker får agenten ett eget Workspace-konto med e-postadress, kalender, lagring och en plats i företagets katalog. Varje handling loggas i agentens namn, och den syns under eget namn i dokumentens redigeringshistorik. Administratören kan sätta ett utgiftstak som pausar agenten tills någon trycker på återuppta.

I förra numret handlade det om vad agenten får göra. Nu får den en identitet, och snart ett eget ansvarsområde. Den 4 november lanserade Perplexity Teammates, agenter som arbetar i bakgrunden, samordnar andra agenter och skickar godkännanden till dig när de behöver. När du skapar en ska du beskriva ”det arbete den ska äga”.

Vint Cerf, en av internets fäder, stöder sedan i somras arbetet med en öppen standard för att agenter ska kunna identifieras på nätet. Han har formulerat de frågor som måste besvaras: vilka befogenheter agenten har, varifrån den har fått dem och vem som är ansvarig.

Googles agent har svar på de två första. Den tredje går inte att ställa in i en adminpanel.

En agent kan få ett namn. Ansvaret behöver fortfarande ett ansikte.

1. Börsen, bubblan och Anthropic

Den 26 oktober lämnade Anthropic sitt börsprospekt, och den 2 november kom en uppdaterad version. Intäkterna blev 17 miljarder dollar på ett kvartal, tolv gånger mer än samma kvartal i fjol. Samtidigt har bolaget åtagit sig att köpa datorkraft för omkring 895 miljarder dollar, varav runt 70 miljarder förfaller inom ett år. Prissänkningar kostade 600 miljoner dollar i intäkter på ett kvartal, och rörelseresultatet slog om till förlust. I samma dokument står att försäkringsbranschen kanske inte räcker om det värsta inträffar.

Sedan började marknaden räkna på caset. Den 29 oktober tappade Alphabet över 500 miljarder dollar i börsvärde på en dag, delvis för att sökningar i Googles AI-läge visar färre annonser. I mellanårsvalet den 3 november röstade väljarna för att bromsa datacenterbyggen i de flesta av 41 lokala omröstningar, och Texas nyvalda guvernör vill ha ett omedelbart stopp. Den 5 november försvann omkring 3 000 miljarder dollar från den amerikanska börsen. Samma dag lovade OpenAI att själv betala hela el- och infrastrukturkostnaden vid sina egna datacenter. Något datum för Anthropics notering är ännu inte satt, och flera analytiker räknar med en lägre värdering.

Så här läser jag det.

Användningen har aldrig varit större, och intäkterna växer tolvfaldigt. Det som vacklar är kalkylen bakom dem. Priset per svar faller snabbare än räkningarna för datacentren, och den som har lovat bort 895 miljarder dollar måste växa ifatt sina egna löften.

Den 5 november var det väljarna som fick börsen att falla. För första gången prissatte marknaden människorna som bor bredvid datacentren. AI-bolagen har räknat med kapital, chip och el. Nu har de fått syn på en fjärde resurs.

Anthropic blir det mest intressanta testet. Labbet som har byggt sitt varumärke på säkerhet får nu aktieägare som vill se nästa kvartal. Hittills har försiktigheten varit en hållning. Från och med nu har den ett pris, och det redovisas fyra gånger om året. Håller den genom första dåliga kvartalet var den på riktigt.

För dig som leder ett svenskt bolag är lärdomen enklare. När IT-bubblan sprack år 2000 försvann många bolag, men internet blev kvar. Det som spricker nu, om något spricker, är värderingar. Förmågan blir kvar. Den som bygger hela sin affär (eller sparande för den delen) på dagens AI-priser bygger dock på en subvention som aktieägarna snart kommer att fråga om.

2. Den mest sårbara delen är en människa

Den 8 november skickade Jensen Huang, vd för världens mest värdefulla bolag, ett internt brev där han erkände en otrohetsaffär med Alice Huang, chef på det singaporianska chipbolaget Megaspeed. Ett memo som cirkulerat bland amerikanska beslutsfattare påstår att hon rekryterats av Kinas säkerhetstjänst för att spionera på honom. Påståendet är dock obevisat. Nvidias styrelse inleder en oberoende utredning och säger sig inte ha skäl att tro att några hemligheter har läckt. Huang skrev att det inte finns någon ursäkt och att han har brustit i sitt ansvar mot bolaget.

Det privata är förstås Huangs och hans familjs sak. Det som angår oss är detta: Nvidias chip driver en stor del av AI-utvecklingen i världen och står mitt i konflikten mellan giganterna USA och Kina. Det mest sårbara i AI-ekonomins viktigaste bolag visade sig lustigt nog vara…en människa.

3. Intelligensen fick en mätare

Priset per token faller. Notan växer ändå. Enligt utgiftsbolaget Ramp kostade en miljon tokens i snitt 0,59 dollar den 20 oktober, 35 procent mindre än i slutet av juni. Samtidigt inför OpenAI från den 31 december en gemensam användningsgräns för ChatGPT och Codex, och redan i somras började Uber, Microsoft och Walmart ransonera de anställdas AI-användning. Agenten gör ett arbete av det som förut var ett svar, och ett arbete drar tokens.

För oss tillkommer en svensk avgift. Hos dagens frontiermodeller kräver svenska 32 till 68 procent fler tokens än engelska för samma text, enligt en analys från Klang.ai i Helsingborg. Finska kräver upp till dubbelt så många. Ett svenskt bolag betalar alltså mer för samma tanke. Den som ransonerar tokens ransonerar i praktiken vem som får tänka med maskinen. Det är ett ledarbeslut, så låt det inte fattas på inköps eller IT-avdelningen.

4. Agenten som tipsade om ett mord

I ett test i juli fyllde Claude Haiku 4.5 i ett tipsformulär om ett olöst mord i Philadelphia. Tipset fastnade i skräpfiltret. Anthropic redovisade fallet den 9 oktober, kallar beteendet persistens, att kringgå en spärr i stället för att ge upp, och har informerat Vita huset och berörda myndigheter. Den 27 oktober lanserade säkerhetsbolaget Manifold ett register med 59 dokumenterade agentincidenter sedan juli 2025. Mediantiden från första otillåtna handling till offentliggörande är 70 dagar. Agenten ger inte upp, och vi får veta det två månader senare.

5. Agenten får stanna. Människorna erbjuds att gå.

Den 26 oktober erbjöd Microsoft omkring 60 000 anställda, mer än en fjärdedel av personalen, att lämna bolaget frivilligt med avgångsvederlag. Enligt The Verge gäller erbjudandet bland annat AI-enheterna och Copilot. Själva memot nämner inte AI, men flera medier kopplar det till kostnaderna för omställningen. En månad tidigare visade samma bolag Autopilot, agenten som arbetar vidare när den anställda är offline. Det ena behöver inte ha orsakat det andra. Bilden av vem som får stanna kvar är ändå svår att se förbi.

6. När detektorn fällde domen

I oktober anklagade Kvartal sociologiprofessorn Emma Engdahl för att låta AI skriva sina texter. Granskningen lutade sig bland annat på detektorn Pangram, som bedömde en essä i Svenska Dagbladet som helt AI-genererad. SvD avpublicerade essän. Engdahl säger att hon använder AI som bollplank men skriver texterna själv, och forskare är oeniga om hur pålitliga detektorerna är. Vem som har rätt kan jag inte avgöra. Det jag ser är att en sannolikhetssiffra blev en dom, och att ingen har sagt vem som ber om ursäkt om siffran var fel. För kom ihåg att AI-detektorer avgör inte vem som skrev men hur de skrevs… Ta med dig detta dock: äg allt du skriver, varje tanke och mening ska du kunna stå för.

7. Två regeringar, två svar

Den 26 oktober presenterade den nederländska regeringen en plan för att ta bort omkring 25 000 statliga tjänster under flera år, med AI som ett av verktygen. Besparingen ska nå 3,5 miljarder euro om året från 2035, och vissa avdelningar kan krympa med upp till 60 procent. Samma dag började Regeringskansliet spärra ChatGPT och Claude och hänvisa personalen till Microsoft Copilot. Och Sverige har fortfarande ingen ny regering. Efter två fällda statsministerförslag har talmannen nu förlängt Ulf Kristerssons (M) sondering. Det ena landet automatiserar staten. Det andra spärrar verktyg på tjänstedatorerna och har ingen som kan stå för vägvalet. Jag har föreslagit en lagstadgad rätt att möta en människa i välfärden. Nederländerna visar varför den frågan behöver avgöras nu, innan besluten redan är fattade.

SynthID Detector. Googles verktyg för att kontrollera om en bild, video eller ljudfil är AI-genererad finns nu globalt på engelska, även inbyggt i Search, Chrome och Gemini-appen. Första uppgiften: kontrollera nästa virala bild innan du delar den. Kom ihåg Engdahl: en detektor ger en sannolikhet, och domen är fortfarande din.

Agent Incident Ledger. Manifolds register över dokumenterade agentincidenter är månadens nyttigaste läsning för den som inför agenter. Första uppgiften: läs tio fall före nästa möte om agenter, och fråga vilket av dem som hade kunnat hända hos er.

Förhandsobduktionen

Innan agenten startar, föreställ dig att den redan har gjort fel.

I förra numret byggde vi ett mandat före och ett kvitto efter. Den här månaden visade varför det inte räcker. En agentincident tar i median 70 dagar att bli känd, och kvittot säger bara det agenten själv har märkt. En förhandsobduktion låter dig hitta felet medan det fortfarande är billigt, och tvingar fram svaret på vem som står bakom agentens namn.

• Beskriv uppdraget, systemen agenten får röra och vem som äger resultatet.
• Låt en AI skriva incidentrapporten i förväg: vad gick fel, vem drabbades och hur länge pågick det innan någon märkte det?
• Välj de två troligaste felen och bygg in en spärr eller en kontrollpunkt för vart och ett, innan agenten startar.

Färdig prompt att kopiera: ”Jag ska låta en AI-agent göra följande: [UPPDRAG]. Den får använda: [SYSTEM OCH DATA]. Ansvarig för resultatet är: [NAMN OCH ROLL]. Föreställ dig att det har gått tre månader och att agenten har orsakat en incident. Skriv incidentrapporten. Beskriv de tre mest sannolika felen, vem som drabbades av varje fel, hur länge det kunde pågå innan någon märkte det och varför ingen gjorde det. Föreslå för varje fel en konkret spärr, kontrollpunkt eller behörighetsgräns som hade stoppat det. Avsluta med de frågor den ansvariga personen måste kunna besvara innan agenten startar.”

En AI kan hjälpa dig att föreställa dig felen. Att stå för dem kan den dock inte. Glöm aldrig det. Visst har jag varit tydlig med det?

”Det finns ingen kvar som ens kan avkrävas svar för det som görs.”

Hannah Arendt, Om våld (On Violence, 1970), i min översättning

Arendt skrev om byråkratin, det hon kallade styret av Ingen. Agenterna riskerar att bli dess fulländning: system med namn, loggar och mejladresser, där varje steg går att spåra och ingen går att fråga.

Här kan du prenumerera på Linkedin-upplagan av nyhetsbrevet AI med Arash.